Uutiset

Kamp om de humanitära konsekvenserna 31.8.2015

Konferensen år 2015 för utvärdering av fördraget om ickespridning av kärnvapen NPT slutade i kaos. Slutrapporten blev inte antagen. Redan söndagen då jag anlände till den sista veckan av konferensen var stämningen nedslagen. Ännu nästsista dagen trodde företrädaren för Costa Rica att slutrapporten skulle antas, helt enkelt därför att de kärnvapenfria länderna inte längre orkade motsätta sig. Utkastet till slutrapport var ett bakslag och att förkasta det var nog i situationen det bästa alternativet!

Den officiella orsaken till att rapporten inte antogs var Mellanöstern. Närmare bestämt frågan om Mellanöstern som en kärnvapenfri zon. Konferensens förslag att FN:s generalsekreterare skulle sammankalla en konferens om Mellanöstern som kärnvapenfri zon senast mars 2016 – oberoende av om Israel skulle delta eller inte – fick USA på barrikaderna understött av Storbritannien och Kanada. Israel håller fast vid kärnvapenmonopolet och är inte berett att diskutera ett kärnvapenfritt Mellanöstern annat än på sina egna villkor. Förkastandet av slutrapporten visar vilken makt Israel har i NPT fast det inte ens är medlem i icke-spridningsavtalet.

Den verkliga orsaken ligger ändå djupare. Det har redan länge rått en motsättning mellan kärnvapenstaterna och de andra. Icke-spridningsavtalet är en så kallad Stor Kompromiss. De stater som inte har kärnvapen förbinder sig att inte skaffa sådana. De stater som har kärnvapen – i detta fall USA, Kina, Ryssland, Storbritannien och Frankrike – lovar att avstå från dem. Enligt avtalet förutsätter detta förhandlingar för att åstadkomma en kärnvapenfri värld. Men kärnvapennedrustningen framskrider inte. Tvärtom moderniserar kärnvapenstaterna sina kärnvapen och håller på att utveckla nya.

Konflikten har länge jäst under ytan. På konferensen utlöstes den av frågan om de humanitära konsekvenserna. Kärnvapnens ”katastrofala humanitära konsekvenser” har behandlats på tre internationella konferenser. Den första hölls i Norge, den andra i Mexico och den tredje i december i Wien. Resultatet har varit en resolution om att förbjuda kärnvapen, undertecknad av 159 länder. Österrike förband sig i Wien att inleda konkreta förhandlingar om förbudet utgående från den så kallade Humanitära appellen. Den sista konferensdagen hade den undertecknats av över hundra stater, bland de nordiska länderna dock endast av Norge.

Kärnvapenstaterna motsätter sig en diskussion om de humanitära konsekvenserna. De anser att en sådan inte innebär något nytt, eftersom avskräckningen bygger just på dessa humanitära konsekvenser. Det ironiska är att de samtidigt vill tona ned konsekvenserna. USA har föreslagit att man i stället för ”katastrofala konsekvenser” skall tala om ”allvarliga” konsekvenser. Tyvärr har också EU på grund av Frankrike understött detta. Det bästa inlägget på konferensen hölls av Sydafrika, det land som har avstått från sina kärnvapen: ”Icke-spridningsavtalet har blivit ett slags fåmannavälde, som påminner om apartheid-politiken som struntar i om situationen är moraliskt berättigad eller inte.

De humanitära konsekvenserna har gett de kärnvapenfria staterna ett nytt vapen då de vädjar för en kärnvapenfri värld. Kärnvapennedrustningen handlar inte längre om siffror, hur många, utan om att man helt och hållet skall avstå från vapnen för att rädda mänskligheten från att förinta sig själv. Österrike tänker fortsätta sitt arbete för att få förhandlingarna till stånd. Det gör också medborgarorganisationernas kampanj ICAN, som just har fått en avdelning i Finland. Man har nu siktet inställt på år 2018, då FN igen arrangerar ett toppmöte om kärnvapennedrustning.

Det är nu av största vikt att medborgare och medborgarorganisationer aktiverar sig. I Finland bör vi diskutera både en kärnvapenfri värld och ett kärnvapenfritt Europa. Finland borde underteckna Humanitära appellen. 70-årsdagen av kärnvapnen i Hiroshima och Nagasaki är den bästa tänkbara dagen att väcka finländarna till den värld vi lever i.

Tarja Cronberg
ordförande för Fredsförbundet

» Uutisarkisto

» Sivun alkuun